Hej alla vänner. Skämms för den sena uppdateringen.Men men bättre sent än aldrig. I årets MXON så gick det väl sådär för oss, vi kvalade in till A-final vilket är bra men resultaten i A-finalen blev ju sådär. Det är inte lätt att göra bra resultat för Sverige när det är bara en förare som går i mål i två heat av sex st.Vi hade mycket otur i år.Det började för min del med att farsan blev dålig i veckan innan tävlingen och han fick tas sig till sjukhus. Det visade sig att han hade fått en propp i benet och en vätska i lungan som var inflamerad. Inte det bästa som kunde hända när man står nere i Italien med en lastbil och bara han har körkort till den.Vi fick reda ganska tidigt att läget med Kenneth var stabilt och han togs väl hand om på sjukan, men han skulle missa tävlingen.Det hände på Tisdagennär vi var och tränade på Mantova, dagen därpå skulle vi förflytta oss några mil till en annan lite bana som Svemo hade hyrt till oss.På Onsdagsmorgonen så samlade vi alla svenskar utanför banan Mantova. Jag och brosan berättade situationen för de övriga i laget om Kenneth. Vi beslutades att hjälpas åt, vi körde på led till banan och jag fick köra lastbil för första gången i mitt liv. Det var lite spännande när man bara hade backat den ca tre meter förut. Men men vi kom fram tillslut.Vi hade lite tur på vägen att Steppen Thuresson var snabbtänkt, för när vi kom fram till en rondell så stod polisen och tog stick kontroll på bilar. Steppen körde fram till polisen och blockerade dem så vi kunde smyga förbi bakom. Ett stort tack ska du ha Steppen.När vi väl var framme så flöt allt på jätte bra, vi körde några fina pass och Patrik "Raggarn" Olsson gav oss lite tipps. På kvällen bjöd Filip på en skön goonride på 50cc banan och vi alla skrattade hejdlöst.Vi sov där över natten och tänkte ta oss till MXON-banan vi lunch dagen därpå. Vi mekade med hojarna på Torsdagsmorgonen och klistrade lite dekaler. Jag hade kontakt med min fru Mikaela, Peter och Lena för att se om inte Peter kunde komma dit för att köra bussen till tävlingsområdet. Ville helst inte köra bussen ifall vi skulle bli stoppade. Men det slutatde med att jag fick sätta mig bakom ratten igen, de fick inte tag i någon bil och taxi skulle kosta skortan.När vi väl kom till banan så var det kö och vi fick stå med bussarna och vänta länge innan de släppte in oss. Det var skönt att träffa familjen efter att det hade varit en så strulig vecka. Som tur va så kunde nu Peter köra in bussen så kunde vi förare gå och kolla banan ett varv medans de stod i kö. När vi hade kommit in på depå området så började vi packa ur och fixa lite.Under kvällen så tog vi det bara lugnt. Fredag: På morgonen så tog vi ett varv och sprang/cyklade för att komma igång lite. När vi var tillbaka satt vi och stretchade och pratade lite taktik inför Lördagens körning.Hela dagen så mekade vi i ordning allt så det vat tipp topp inför tävlingen.Så det var tur att Personverktyg i Tibro släppte sin stjärn säljare så han kunde ställa upp och meka åt mig under helgen. Det var till jätte stor hjälp!Under dagen så försökte jag ta det lugnt hela dagen så jag och Mikaela strögade runt i depå och kollade på allt möjligt. Det var skönt att kunna koppla av innan racet. Lördag: Träning och Kval.På morgonen så gick vi i laget med Raggarn och kollade på banan en sista gång innan träningen. Det var skönt att få en genomgång innan man skulle ut och köra.Min första träning var mycket blöt, vi kunde inte hoppa vissa sektioner för det var alldeles för lerigt. Men jag tyckte att banan hade bra rythm och det var fräna hopp. Grymt kul!! Efter min träning så kollade jag på de andra två träningarna, det kan ju alltid vara lärorikt a

Nu har jag kört mitt första Enduro SM. Vi åkte ca 75 mil norr ut och hamnade i Östersund. Det var kul att komma upp till snön igen, jag har ju tidigare bott uppe i norrland och det var många år sedan nu jag fick pulsa runt i djup snö. Jag och Mikaela satte oss i bussen och körde upp till Östersund på Torsdagen, vi kom fram på kvällen och kollade in huset som vi hade hyrt rum i. Det var över 600 kvadrat stort hus och vi var bara åtta st som skulle dela på det. På Fredagen så gick vi upp ganska skapligt på morgonen för att vi skulle hinna iväg till en träningsbana som låg inne i Östersund. Både jag och Göteborgarna hade aldrig kört snöspår innan, så det var viktigt för oss att träna på det. Vi körde i samanlagt två timmar och kände att man började bli lite matt. Jag hade skruvat på en tunn matta under stövlarna för att det skulle glida bra på snön. Men det höll inte alls, jag hann inte mer än ett varv på träningsbanan innan det hade släppt och åkte av. Så Mikaela tog på sig uppgiften att åkta iväg och köpa en riktig mjuk plast, Portalplast. Hon fick vägbeskrivning av en som kom ifrån trakten och körde iväg och letade. Efter ett bra tags letande så var hon tillbaka på träningsbanan. Hon hade hittat plasten men hade tydligen fått köra en hel del för att hämta den. Tack vare att Mickans hjälp med att hitta plasten så kunde jag få det rätt glidet på snön, och ha samma förutsättningar som det flesta andra hade. Det blev stövel mek hela kvällen sen. Vi satte nästan 200 skruv i stöveln. På Lördagen så vilade vi och fixade ordning på grejorna och besiktade in cyklarna och anmälde oss. Jag och Mickan tog en sväng ner in i Östersund och hälsade på en kompis till oss. Det blev en lugn dag och vi laddade inför Söndages tävling. Söndag: Vi steg upp ganska tidigt för att hinna äta en rejäl frukost innan tävlingsstart. Vi drog oss ner till en mack och köpte bananer och russin som vi hade glömt. När vi kom upp till området så tog vi ut cykeln och tejpade på en puckel på sadeln o.s.v. De två första sträckorna var snöspår och den tredje skulle vara crossprov. Min start gick 09:18 och då var man tvungen att vara i en tidskontroll innan, annars kunde man få tidstilläg. Man startade två och två med en minuts mellan rum. Jag tog min start men efter ca 300 meter in i skogen så fick jag släppa om min startkamrat, han skrek och hade sig. Det visade sig att han var grymt snabb i snöspåret och drog upp ett högt tempo. Jag försökte hänga på så mycket jag bara kunde men när vi kom imål så hade han ett förspårng på 15 sek. Jag hade sådan kramp i magmusklerna när vi kom imål. Men fick det sedan förklarat varför. Jag körde ju med båda fötterna ute hela tiden och fick hålle emot med magen hela sträckan som tig ca nio min. Knepet var tydligen att man skulle försöka hålla en fot på fotpinnen hela tiden. På nästa sträcka så testade jag detta och det var mycket lättare fysiskt, men det var fortfarande inte lätt att köra fort. Man fick verkligen vara focuserad hela tiden så man inte fasnade med fötterna i snön eller halka med fötter i spåren. (Stövlarna gled ju så himla bra!!) Det var ovant. Jag kämpade på genom det tre första sträckorna och när jag kom in efter den tredje så fick jag reda på vad jag låg och kunde äta lite smått. Jag hade tydligen vart i ledning i Junior klassen från första sträckan. Min första tanke då var: Jaha då kanske jag inte körde så tokigt i snöspåret i alla fall. Sen körde vi samma sträckor i tre varv till, när jag gick imål så hade vi kört i nästan tre timmar och kört över 16 mil. Jag lyckades vinna min klass med 50 sekunder till tvåan och kom på en 16 plats totalt i tävlingen. Jag är nöjd med helgen med tanke på att jag aldrig har kört i så här djupa snö spår innan. Jag vill tacka alla mina sponsorer som hjälper mig med min körning och sattsnn

Speedcross SM Pionjär Race Skapad av Andreas Hultman lör, maj 02, 2009 08:28:44 Nu är första Speedcross SM kört och jag fick lämna Göteborg med en andra plats i finalen. Den senaste tiden har vart ganska tung för mig, jag har inte kunnat träna på något vidare tack vare en riktigt tung förkylning. Så när jag kom ner till Pionjär för att köra tävlingen så viste jag inte hur jag låg till mot mina konkurenter. På träningen så flöt det på ganska bra, jag körde hela träningen för att känna lite på banan och testa eventuella omkörnings möjligheter. Kval Jag var med från början och låg bakom Kim Lindström i något varv. Hittade ett ställe där jag kunde köra om och kom förbi. Körde sedan i mål som segrare. Semin Jag var två upp i första kurvan efter Artur Andersson. Kunde ta mig förbi efter halva varvet och sedan köra lugnt och fint imål. Jag kände mig stark och säker i körningen, även fast jag inte har kunnat köra så mycket hoj som jag har velat. Innan finalen så fick man äta en banan och dricka lite vatten så man kunde vara tipp topp inför racet. Final Jag visste att i finalen skulle det stå mellan min team kompis Jonathan Dahlgren, Mats Åkerblom och jag. Det gällde att man var med från start för det var svårt att köra om på banan. Jag gjorde ett bra ut släpp och Jonte och jag var första iväg. Jonte nöp starten och jag tvåa, han fick en lucka direkt mellan första och andra böj. Det dammade ganska mycket så det var klar fördel att vara först och ha fri sikt. Jag körde på så mycket jag kunde men tog aldrig igen den lucka som han fick från början. Sen missade jag ett hopp och då kom jag inte över nästa rythm sektion och jag tappade lite till. Körde in i mål som tvåa efter Jonathan och Åkerblom blev trea efter att ha kört upp sig grymt mot slutet. Jag kan säga att jag är nöjd med körningen med tanke på det lilla jag kört innan. Men det är ju alltid lite tråkit att komma tvåa! Jonte var snabb igår och körde bra, det kommer att bli ett roligt år med mycket fighter hoppas jag. Vill tacka Mikaela och Morgan som hjälpte mig under tävlingen och även alla min sponsorer som hjälper mig till min framgång. I dag så ska jag träna på Aspetorp i Töreboda med lite sponsorer. Hoppas att det inte dammar allt för mycket. Andreas Hultman #28