Årets resa till Masters VM CX i Mol, Belgien var sjätte raka för mig. Så själva researrangemangen går numera på ren rutin. Förberedelserna hemma har däremot inte gått på rutin. Den hårda vintern har gjort att jag  inte tävlat ordentligt på 1,5 mån före VM. Formtoppningen har fått genomföras utan avstämningar på tävlingsbanan. Desto skönare var det då att mötas av + 5 graders värme och sol när vi korsade gränsen till Holland. Lagom till vår ankomst hade snön försvunnit i Belgien ! Det var värt resan bara att få åka på normalt underlag igen. Tävlingsdagen är lång i Mol. Damer, och de äldsta herrarna, startar före kl 10.00 och H 30 avslutar med start kl 15.15. Min klass H 50 var som vanligt ca 50 åkare som väntade på upprop till start. Vårt lopp gick över fem varv (30 min). Jag blev uppropad som näst sista åkare. Märkligt att man kan hamna i sista led 5 år i rad… I år var jag dock mentalt förberedd på detta och lät det inte stressa mig. Jag kände inte att jag hade mycket att hämta ändå, som en av de äldsta i klassen. Nästa år kör jag ju i H 55. Jag vet numera av erfarenhet att det inte går att komma fram på startrakan som är omgärdad av kravallstaket. Först när banan svänger ut på stranden efter 500 m breddar det upp och man kan attackera. I starten springer samtliga sandsträckan och man får vänta på sin tur att beträda stranden. Jag avancerade på yttern men det går inte att springa så mycket fortare än andra i sand. Uppe på cykeln igen längs vattnet tog jag ytterligare några och så höll det på fram till depån halvvägs ut på varvet. Här fick jag rapport om en placering mellan 25-30 så en del av jobbet var gjort. Jag aktade mig noga för att göra dumdristiga omkörningar första varvet, vis av krascherna ifjor, utan bidade min tid. Andra gången jag passerade depån var jag bara uppe på 23:e och det såg mörkt ut. Dessutom låg jag bakom en stor grupp åkare som åkte halvfort och effektivt höll mig bakom sig. Jag insåg att jag måste ta samtliga på långa startrakan om inte tiden skulle rinna ut. När de började titta på varann ut på rakan, för att slippa dra i vinden, så åkte jag i en lång båge om dem och gav allt vad benen hade. Endast två man kunde följa mitt hjul medan resten släppte. De två på mitt hjul gick om igen in i starkurvan men hakade sen ihop ut i sanden så jag passerade dem lätt igen. Nu hade jag tre varv kvar att åka upp mig på från ca 17:e plats. Jag hade fint flyt och bra ben så jag bara flög förbi åkare efter åkare. Tillbaks vid depån skrek Carina att jag nu var 13:e man. Jag hade tagit 10 man på mindre än ett varv och kände mig oerhört stark. Jag kände att jag åkte fortare än jag brukar här nere. Hittills har jag lätt åkt upp mig till ca 10-15 plats, men sen har de omåkta börjat haka på mitt hjul, för att sedan attackera igen på slutvarvet när jag bränt mitt krut. I år var det igen som kunde haka på utan jag kunde koncentrera mig på att nå nästa konkurrent framför. Varv tre och fyra åkte jag väl så snabbt som täten, och var 8:a ut på sista varvet. Nu kunde jag bara se en konkurrent framför mig och han tog jag utan problem. Förvånad rullade jag i mål som 7:a efter att ha startat i sista led. Klart bättre än väntat. Detta var faktiskt min bästa placering hittills på CX-VM !

I helgen var det 3 olika race, Hälsingeracet i Söderhamn och Mitt-Norska Mästerskapen i Tydal och Brekken.På lördagen körde Johan i Söderhamn och Dan i Tydal, och på söndagen fick dom fightas med varandra i Brekken, Norge. Johan gillade den nya banan i Söderhamn. Den var grymt snabb i början av dagen, men i finalen var den gropig och fin! Dom har fixat och trixat lite mer med skotern och det visar sig fungera mycket bra! Han tar alla starter och kvalar som 1a och 2a. I finalen har han riktigt skoj och kör in på en klar första plats! Dan började helgen med race i Tydal, Norge där var första tävlingen i Mitt-Norska Mästerskapen.Det var en isig bana med inte allt för mycket snö...Han skulle köra Stock, men dom hade fått fel delar till Stock skotern, så meken Svempa och Dan fick tokmeka efter träningen för att göra Open skotern körklar. Racet bestod av tre heat med poängräkning. Dan hade en bra dag och tog placeringarna 1, 3 och 2 vilket gjorde att han slutade på en total 2a plats.Han ledde i sista heatet, men han blev ståendes ett tag efter en hopkörning, så han fick nöja sig men en andra plats då. Synd! På söndagen var både Dan och Johan på plats i Brekken, Norge, för den andra deltävlingen i det Mitt-Norska Mästerskapet.Det var tre heat med poängräkning som gällde, så då gäller det att placera sig bra i alla tre heat, för att komma upp på pallen. Båda två hade bra snurr på grejorna och Johan fixade placeringarna 1, 1 och 4 vilket gav honom en 2a plats totalt. Johan snurrade på isen i det sista heatet och han kanade baklänges utför en backe när Dan kom och fräste om honom. Johan vinkade glatt och Dan fick sig ett gott skratt! Dan slirade av banan och körde en sväng i skogen i sitt första heat och körde då in som 8a. Dom två andra heaten blev det 3e och 2a plats vilket räckte till en total 3e plats! Det var alltså en bra helg för grabbarna. En första plats, två andra platser och en tredje blev helgens resultat! Nästa race är i Hedeviken, första SM-kvalet för södra poolen. //Frank Huss

Jag är i full gång med att packa inför resan till Masters Cyclocross VM i Mol Belgien. Tävlingen går lördagen den 23/1. Jag har åkt både VM för MTB och cyclocross de senaste fem åren. Jag är fortfarande lika förvånad över hur olika dessa två arrangemang genomföres trots att de båda har samma status som UCI-sanktionerade VM-tävlingar. Masters VM för MTB håller en mycket hög standard arrangörsmässigt. Fullt i klass med vilken World Cup tävling som helst på elitsidan. Under de fem år som jag åkt, arrangerades två år i Kanada, följt av tre år i Frankrike. Nästkommande tre år går i Brasilien. Trots samma arrangör har det varje år bjudits på nya banor efter input från åkarna. Banorna är öppna för träning en vecka före start. Anmälning via internet med tätt uppdaterade startlistor är fin service. Ett  detaljerat tidsprogram distribueras ett halvår före start så man kan planera boende och annat i god tid. Det finns även klara seedningsregler för att skapa rättvis startordning. Man ser alltid till att ha språkkunnig personal tillgänglig så att vi utlänningar kan kommunicera. Cyclocross VM för Masters är en helt annan historia. Detta arrangemang har belgarna helt tagit hand om och gjort till sitt eget. Det har körts på samma bana i Mol alla år som tävlingen haft VM-status. Då menar jag bokstavligt samma bana – man ändrar inte banan en millimeter år från år trots att deltagarantalet tredubblats bara under mina fem år på plats. Står du inte i de främre leden så har du inget med toppstriden att göra. Banan är oerhört smal och krokig. Det finns en lång raksträcka och ett sandparti där man kommer förbi men det är allt. Man har ingen föranmälan utan öppnar anmälan på plats en timme före första start. Det är fullt krig om att komma åt att anmäla sig så man hinner starta om man är bland de tidigast startande. Startpositionerna avgöres sen via lottning men ingen vet hur den går till ! Frågar man får man inga svar om man inte kan franska eller flamländska. Man vet alltså inte hur många konkurrenter man har startposition förrän startfältet är uppropat. Uppropet sker dessutom bara på flamländska så man får vara glad om man hör sitt upprop. Man gör det verkligen enkelt för sig. Man kräver dessutom att åkarna själva ska ha med nationalhymnen på band och landets flagga. Detta står i inbjudan ! Men ändå är jag på väg dit igen…. // Benny

Ingen lär ju undgå att vi har fått den ”värsta” vintern på minst 10 år i hela landet. Träningsmässigt kan det ge tillfälle till fin alternativträning på t ex längdskidor. Det gäller ifall man har ”normalt” säsongsupplägg med vinterträning den här årstiden. Har man ett VM på cyclocross i slutet av januari, på programmet, så är vintern inte lika kul. Både jag och Carina är inne i sista fasen av formtoppningen. Då är det enbart cykelträning som gäller. Intervallerna går fint att åka inne på trainer men distansträningen är problematisk. För min del är jag mycket beroende av att få in 4-6 st 5 h distanspass, sista månaden, före tävlingen jag ska prestera. Många andra drar ned på mängden inför en viktig tävling men jag presterar bäst med många mil i benen. Nu har det ändå gått att få till ett par bra distanspass om man cyklat ut till kusten där det är lite varmare. Men ett par pass har frusit inne helt eller blivit nerkortade. Gågna helgen blev det äntligen lite mildare så att jag kunde genomföra ett helt femtimmarspass.. Vintern har även påverkat vår uppladdning med tävlingar i Tyskland/Danmark. Vi åkte varken, som planerat,  till Hamburg Annandag jul  eller Odense  2/1. I Odense var det – 5 grader och delvis snö/isbelagd bana. Inte kul att åka 60 mil t/r för sådana förhållanden. Så här lite har vi aldrig tävlat före ett CX VM ! Helgen den 16-17/1 har vi planerat två tävlingar i Danmark som sista finslipning. Det blir inte heller som planerat då en av tävlingarna redan flyttats fram pga för mycket snö på banan… // Benny

En mycket bra tävling säger teamcheferna Mattis Lönn - Duells, & Anders Lindqvist från Polaris! Johan & Dan visade att dom kör grymt snabbt, något som bådar gott inför resten av säsongen! Östersunds snöskoterklubb gjorde ett bra arrangemang & bjöd på en mycket tuff bana med djupa gropar som var svåra att tajma. Johan & Dan kvalade som 1a & 2a i deras semifinaler & var då redo för den 12 varv långa finalen. Dan var med bra i starten låg på en stabil 3e plats ända tills det var ett halvt varv kvar. Hans skoter hade delvis gått sönder, så han hade inte fullt driv, då kommer Johan & stormar förbi & nyper 3e platsen av Dan. Johan blev tryckt i starten & blev stående i startkurvan & fick se resten av fältet dra iväg! Det gillade inte Johan, som hade siktat in sig på en seger, så han drog igång en våldsam uppkörning! Från sista till 3e plats & klart snabbast på banan! Det syns att Johan trivs med att vara tillbaks på en Polaris! Dom har fått bra klipp i skotrarna & nu blir det hårdträning & lite finjustering av motorer & fjädring inför nästa tävling som är SM kval i Hedeviken den 6/2. Anders Lindqvist från Polaris Scandinavia hade ett stort leende på läpparna, med all rätt! I Pro Stock blev det full pott för Polaris när dom lade beslag på alla tre pallplatser! Pro Stock:1a Miikka Peteri, 2a Pontus Engström, 3a Risto Juujärvi Pro Open:1a Petter Nårsa, 2a Johan Lidman, 3a Johan Eriksson, 4a Dan Lang //Frank Huss

Nu har säsongen dragit igång ordentligt, med Europas största skotercrosstävling, Arctic Cat Cup i Östersund. Det är första gången för säsongen som dom flesta förarna får känna varandra på pulsen, och det är mycket prestige i att vinna här! Lördagen är den stora kvaldagen, och på startlinjen hade vi Dan, Johan och Mattias. Dom har justerat skotrarna in i det sista och det visade sig att dom hade gjort ett jättebra jobb. Dan och Johans racerskotrar var grymt startsnabba! Mattias körde i Stockklassen och styrde runt banan i högsta hugg och tog placeringarna 4 & 5. Dan hade lite oflyt i första starten, men körde upp sig till en 6e plats och i andra heatet drog han till med en 3e plats. Johan visade att den våldsamma farten vi fick se i Arjeplog inte var någon tillfällighet. Han trivs med att vara tillbaka på en Polaris och körde in på 3e och 1a plats i sina kval! Imorgon söndag är det finaler och det vi kommer få se dom riktiga fighterna! Andreas Haglund och dom andra banfixarna hade gjort ett strålande jobb med att fixa en riktigt tuff bana trots lite snö. Tack för det! // Frank Huss Fotot: Johan Eriksson, Mattias Lönn, Dan Lang, Anders Lindqvist