Nästan varje dag så här års går jag in i mitt garage. Ibland för att rota fram lite vinterprylar såsom pulkor och skidor, andra gånger för att köra lite spinning (eller mycket, jodå har en sån hoj där), kanske ska ta fram julpynt eller så ska någon julklapp gömmas undan för barnen. Och varje gång står hon där och stirrar på mig. Och den ser banne mig ledsen ut. "Varför går du bara förbi mig?", "har jag gjort något fel?", "Är jag inte din favorit längre?", "har du träffat någon annan?". Man verkligen ser att den vill ha mer kärlek. Men snön yr ju, det är ganska många minusgrader, och så är det halt också. Vad begär den av mig egentligen? Jag är ju inte mer än människa. Samtidigt förstår jag ju henne, vi har haft en fin sommar ihop. Vi har umgåtts en hel del, jag har berättat hemlisar, svettats över henne och så gott jag kunnat tagit väl hand om henne. Ja, ibland undrar familjen om hon är mitt allt.Det är dock inte bara hon som suktar efter intensivt samkväm igen. Även jag vill komma närmare henne igen. Gränsla henne och bli trött över henne. Innan vi vet ordet av så har OS i Vancouver varit och då kommer våren. Det är då vi ska bli bästisar igen. Jag och min knallröda Trek Madone 5.5.....

Tyvärr så kommer man ju inte att få avnjuta av På 2 hjul mässan i januari. Man har beslutat att inte ha någon mässa, i alla fall 2010. Synd men förståeligt med tanke på den ekonomiska kris som härjat runtom i världen.Det som är glädjande är att det i alla fall blir en mässa med två hjulingar, nämligen Svenska Cykeldagarna på Elmia i Jönköping. Det är tredje året som man har en cykelmässa där och i samband med detta så är det också Cykelgala. På lördagskvällen ska man förutom att avnjuta en middag också få se ett antal personer (framförallt cyklister) och organisationer ta emot priser. Årets cyklister i dess olika grenar och discipliner samt årets prestation, ungdomsledare, lopp av olika slag och annat. Detta varvat med underhållning. Det ska bli kul.Tillsammans med min Eurosportkollega Anders Adamson ska jag hålla i hela kalaset som konferencier. Det är alltid lika spännande att se dels hur vårt arbete fortlöper, dels också hur pristagarna reagerar på de olika priserna.Själva mässdelen är blandad med utställare och försäljare. Det brukar vara en väldans ruljans och många är förstås sugna på att se, känna och klämma på 2010 års nyheter. Ifjol var den stora snackisen Shimanos Di2, det elektroniska växelsystemet. Jag har haft glädjen att få testa det under sommaren. Vilken resa..... Tillsammans med min Trek Madone 5.5 har jag njutit i fulla drag, varje gång jag kommit ut på hojen och det blev ganska ofta. Har i år fått ihop 710 mil. Inte så ojåkigt för en gammal avdankad gubbe.....CiaoRoberto

I cykel körs världsmästerskapen varje år. Årets VM hölls i schweiziska Mendrisio. Det började med tempolopp första två dagarna. Gustav Larsson tog ju silver på OS i denna disciplin ifjol och han lyckades med konststycket att ta medalj av samma valör också på årets VM. Larsson från Gemla i Småland har under hela säsongen visat sin fina kapacitet mot klockan. Han infriade helt enkelt förväntningarna. Men något åt Fabian Cancellara fanns inte att göra. Hemmaåkaren startade en minut bakom svensken och redan efter två av de fem milen som skulle köras hade han åkt ikapp Larsson. Segermarginalen skrevs till brutala 1 minut och 27 sekunder. Då ska man också ha i åtanke att han sista kilometern åkte och flinade och sista 300 meterna åkte med sträckta armar i en segergest. Grymt!Under helgen har linjeloppen avgjorts. Emma Johansson var det största svenska hoppet men redan i inledningen av loppet visade det sig vad viktigt det är att materialet är viktigt. Emmas kedja fastnade mellan kassetten (kransen) och ramen. Hon lyckades inte få loss kedjan och tvingades ta Sara Mustonens cykel. Hon sitter dock två centimeter lägre så Emma fick tillbaka sin cykel halvannat varv senare. Att hon dessutom fick stanna drygt hlvvägs in i loppet för att en energibar från någon konkurrent fastnat i bakhjuletgjorde inte saken bättre. Den avgörande utbrytningen på fyra cyklister orkade hon inte gå med i men slutade ändå på en klart godkänd elfte plats.Finalen var herrarnas linjelopp, som alltid. I den stenhårda banan väntade favoriterna till de sista två milen av de 263 kilometer som totalt skulle avverkas. Men det blev två fantastiska mil. Vilken cykelåkning så sprakande så att det knottrade sig på armarna. Den ständiga tvåan Cadel Evans lyckades äntligen vinna något stort. 32-åringen från Australien har sedan 2007 varit tvåa två gånger på Tour de France samt tvåa och trea totalt på Vuelta a España. Snacka om välförtjänt vinnare. Svenskarna fick det tufft på slutet och Thomas Lövkvist var bäst med 33:e plats, knappt tre minuter från guldet.Jag har nu två cykellopp kvar att kommentera denna säsong. Paris-Tours och Giro di Lombardia eller som italienarna kallar den, la Gara delle foglie morte (de döda lövens lopp). Det ser jag framemot. Precis som att jag redan längtar efter VM 2010. I Melbourne....HojRoberto

Ni som var på Ullevi och kikade in Duells International Supercross & Freestyle tror jag håller med mig. Vilken höjdarkväll det var på Ullevi. Supercrossen är häftig och Freestylen ger en gåshud.Om vi tar det i kronologisk ordning sett till finalerna så måste det känts overkligt för de tre grabbarna i 85 cc klassen. Vilken proffsig inramning arrangören fixat till för deras prisutdelning. Race MC-sport hade tagit fram en pokal som var högre än vinnaren Eddie Hjortmarker. Robin Sundell och Rasmus McCartney var också lite tagna av stundens allvar men väldigt lyckliga.Sen var det final i Freestyle. Jag bara älskar dessa killars inställning till sitt idrottande. Det är liksom passion ända ut i fingerspetsarna. Fredd och Frog blev stora favoriter och var så taggade man kan vara. Seger för Fredd med de klart största och fetaste hoppen och publikens favorit blev Frog. Publiken gick helt i taket och jag fick gåshud på båda låren.Supercrossen dominerades fullständigt av Andrew Short. Ödmjuk som få utanför banan och fullständigt obeveklig på banan fast förstås på ett schysst sätt. När han åkte på Whoopie partiet såg det som att han åkte på mitt parkettgolv. Vilken teknik, bedårande.Allt detta fick jag se på väldigt nära håll. Jag hade ju äran att få vara speaker. Det blev ett tufft jobb. Dels för att det var mitt allra första i motorsammanhang som speaker men inte minst för att jag började bli lite krasslig på kvällen. När adrenalinet lagt sig kände jag att jag hade feber. Skallen kokade och dagen efter hade jag fått snuva och blivit av med rösten.Nu vill jag bli frisk snabbt. Dagarna är fina och min knallröda Trek Madone 5.5 suktar mig varje gång jag går ut i garaget. På torsdag ska den få sig en omgång. Och jag med.....CiaoRoberto